Alla ❤️ans dag, besök på förlossningen, v 35
Älsklingen har sedan någon månad tillbaks gissat att våra tvillingar skulle bli hjärtebarn och kika ut på självaste alla hjärtans dag!
Rädslan sköljde över mig när jag vaknade tidigt på morgon igår med onda, konstiga känningar jag inte haft tidigare...
Sammandragningar av olika slag har jag fått dras med största delen av graviditeten, men detta var annorlunda, smärtsamma känningar..
Tänkte inte mer på det utan vilade och försökte sova bort det onda under hela dagen... Det var så himla oregelbundet så tanken att ringa in fanns liksom inte.
Jag sov nån stund, såg lite tv o bara kramade soffan heeela dagen!
Senare under eftermiddan kände jag att det började bli väldigt regelbundet, endel var mer smärtsamma än andra och jag började på riktigt tänka att nu är det dags!
Jocke ringdes hem, svärmor hämtade lillan från dagge i vanlig ordning o kom med henne, jag ringde förlossningen som tyckte jag kunde avvakta ett tag och se hur det kändes efter en timme eller två...
Allting avtog alltmer men svärmor ville stanna tills vi visste om vi skulle in eller ej.
Vi lagade god middag allihop och mös på här hemma.
Svärmor hade med godishjärtan som gjorde så vi fick lite mer alla hjärtans dag känsla 😉
Jag som alltid brukar göra nått extra för min fina familj, var istället liggandes och orkade knappt hålla koll på värkarna.
Senare blev det hela alltmer påtagligt och det var dags att åka in.
Förlossningen ville gärna försöka stoppa det hela om det inte hunnit gå för långt.
När vi kom in och låg i ctgn hade jag regelbundna förvärkar med 3-4 minuters mellanrum.
Bebisarna mådde bara fint därinne och jag fick bricanyl spruta ihopp om att kroppen skulle svara bra och stanna av det hela!
Mycket riktigt, värkarna avtog och allt blev lugnt igen.
Vi blev efter endel kontroller hemskickade igen för att sova gott 👍
Med mig fick jag en dos bricanyl som jag ska ta nästa gång det sätter igång!
Och visar det sig inte hjälpa utan det bara kommer tillbaka värkar, ja då är det fritt fram för pyrena ❤️
Känns iaf väldigt bra att det hela gick att stanna av och att de får sig välbehövlig extra tid i magen att utvecklas och gräddas färdigt 😊
Någon vecka till på gräddning vore skönt!!
Läkaren sa att har vi tur så kan jag gå 1 vecka till, i bästa fall 2 veckor till!
Så vi håller tummarna för så långt det bara går ✊
Ja nu börjar vi inse att det verkligen närmar sig 😋
Känns så otroligt underbart att vi snart ska få träffa och lära känna våra små bebisar ❤️
Alma blir storasyster och vi går från att vara tre i familjen till fem 💜💜
